heljarod_top2

IMG_4871

Historia

Heljarödsgården såldes 1962 av syskonen Danström till föreningen Heljaröds ungdomsgård. Dessförinnan har den anor tillbaka till slutet av 1600 talet. Detta berättar Tiny Danström, ett av de tre syskonen. Hennes berättelse finns att läsa i Kullens Hembygdsförenings årsskrift 1975. Här följer en liten sammanfattning av historien. Från slutet av 1600 talet till dess gården såldes 1962 har den brukats av 7 generationer. Den äldsta generation som finns beskriven är Mattis Pålsson och hans hustru Hanna Joensdotter. De ägde skatte- och rusthållshemmanet Norra Heljaröd 2 i slutet av 1600talet – början av 1700talet. Norra Heljaröd bestod då, och fram till enskiftet 1831, av sju gårdar.

Mattis o Hanna hade en son och en dotter. Mattis delade hemmanet till de båda barnen. Dottern Kjerstena, född 1726, fick den mindre andelen när hon gifte sig med Nils Gudmundsson år 1750. På 1700 talet var det svåra tider med krig, missväxt och stora skatter och andra pålagor. Bönderna befalldes köra timmer till broar och kol till lyktan, som var Kullens fyr. Hästarna var små och vagnarna dåliga. När vårbruket var klart släpptes hästarna på Kulla fälad, en betesmark belägen mellan Kullaberg och Vegeå, en areal av 17204 tunnland. När hästarna skulle användas fick de först hämtas på fäladen, en tur på en hel dag. Alla pålagor blev för mycket för Nils. År 1776 lämnade han utfattig över till äldsta dottern Rigel och hennes make Anders Bengtsson. Köpebrevet är undertecknat med ett bomärke eftersom allmogen inte kunde läsa och skriva. De brukade gården under 25 år och 1801 lämnade de över till sin dotter Bengta Andersdotter och hennes make Per Månsson, Danström. Per var husar och namnet Danström är ett knektnamn efter orten Danhult. Per dog 1826 och änkan drev gården tills hon dog 1865. I familjen fanns fem barn, tre söner och två döttrar.

Före enskiftet låg alla sju gårdarna i en klunga i byn. Fyra gårdar fick efter 1831 flytta västerut och de tre som blev kvar fick överta byggnader och ektimmer. När uthusen på Heljarödsgården byggdes under 1830 talet användes detta ektimmer. I dagens befintliga byggnader finns det därför två lösholt (gammalt korsvirke) med initialer och årtalen 1789 och 1797. Det ena sitter i västra längans gavel och det andra, som är ett så kallat ?boträ,? vilket innebär att det suttit över dörren till ett boningshus, sitter nu en bit från ytterdörren i UG-längan. Huvudbyggnaden uppfördes på 1860 talet. Efter 1865 drevs gården vidare av Bengtas söner Nils och Måns. Nils gifte sig med Sissa Jonsdotter och de fick sonen Nils Peter som är far till Tiny Danström, som lämnat de här uppgifterna. Nils Peter Danström anlade trädgården och planterade år 1895 de björkar och almhäcken som finns kvar idag.
Nils Peter dog 1929 och Sissa drev gården till sin död 1956. Syskonen Danström drev sedan gården tills de sålde den 1962 och Heljarödsgården blev till.
Tiny avslutar sin berättelse så här: Det var svårt att renovera gamla hus, men ännu svårare att få en vettig användning för dem, men när här vecka efter vecka, flera tiotal ungdomar kan träffas och trivas utan sprit och knark och allt vad sådant drar med sig, har väl detta en vettig användning?

I samband med köpet av gården bildades Föreningen Heljaröds Ungdomsgård den 26/3 1962. Den fastighet som köptes är de byggnader som finns idag samt ett grisstall och 3 tunnland jord. Grisstallet revs strax efter köpet, och lämnade plats för parkering. Från rivningstillfället berättas om predikanten Gunnar Johansson, en känd person i bygden, att han var lika svart i ansiktet som baskermössan han bar. Trädgården gjordes om med en stor gräsmatta där det skulle finnas utrymme för sommargudstjänster, servering och lekplats. Huvudbyggnaden, som bestod av sju rum och kök, renoverades i första etappen, och det blev gudstjänstlokal i det västra gavelrummet. Källaren grävdes ut för att få pannrum och tvättstuga. Den 14/6 1964 invigdes huset.

Uthuslängorna var i ganska dåligt skick. I västra längan fanns det utrymmen för redskap, vagnar, magasin, undantags- och bagarstuga. Södra längan var loge och östra häst- och kostall.
1967 började förändringen av västra längan och det blev 2 rum, ett litet kapprum samt toaletter i husets norra del. Samma år beslutades att renovera resten av huset, som skulle innehålla hörsal. Arbetet startade först 1970 och resultatet blev den vackra kyrksalen med korset i fonden, vars trävirke kom från rivningen av en mellanvägg intill magasinet från samma hus. Trävirket innehåller 7 hål och är en rest från den äldre byggtekniken med ”Klineväggar”. I det bärande trävirket borrades hål som man sedan satte träspolar i. Mellan dessa spolar flätades halm, som kom att utgöra stommen i den lera man sedan ”klinte” eller fyllde respektive träfack med. Hålen har sedan fått symbolisera Jesu sju ord på korset. Huset var färdigt för invigning den 3/11 1973.

Året därpå beslutade man om renovering av södra – och östra längan, men starten skedde inte förrän 1975. Det var många personer inblandade i diskussionen om hur det skulle se ut. Landsantikvarien hade en önskan att alla byggnader skulle bevaras i sitt ursprungliga utseende. Östra längan kortades 2,4 meter för att göra det möjligt med infart till gården den vägen. Innan dess skedde all infart via gattet mellan västra och södra längan samt genom de dubbla portarna i logen.
Det allra mesta arbetet bedrevs ideellt. Varje lördag samlades ett 15-tal personer, övervägande antal ungdomar och alla jobbade hårt. För att få rätt golvnivå mellan de båda längorna var det nödvändigt att sänka golvnivån i de båda längorna. Det var stensatta golv i kostallet och lergolv i logen. När all schaktmassa rullats ut rullades gjutning till innergrunden och den nya sulan in. Man beräknade vid det tillfället att ca 5000 arbetstimmar satsats.

Bara uppgifterna med att rikta och lägga om tak samt fasadrenovering utfördes av fackfolk. Under den här perioden byttes också det läckande halmtaket på kyrklängan till eternittak.
Arbete med dessa längor avslutades med invigning 19/5 1979.

På tomten ligger ett litet hönshus i korsvirke. Den ursprungliga delen påstås ha legat i Heljaröds hamn och flyttats till gården, årtalet är okänt. För att få ett större förrådsutrymme byggdes detta till 1987 med två fack.

1995 byggdes köket om, som fram till dess varit två vanliga gammaldags lantkök med en skjutdörr emellan. Det ena köket användes av husmor, som under en period bodde på gården. Samtidigt byggdes en ny trappa till altanen mot trädgården.

Samma år donerades en klockstapel, som stått utanför Domstens Missionshus, till gården. Arbetet i missionshuset kunde inte fortsätta då Kulla Gunnarstorp, som ägde marken inte längre ville arrendera ut den. Hus och mark såldes och verksamheten upphörde. En av missionsföreningens medlemmar såg till att klockstapeln fick sin nya plats.

Förändringar och förbättringar har skett successivt. År 2000 installerades jordvärme och 2003 anslöts avloppet till det kommunala nätet.

E.Lindman 08 11 20

Källor: Kullabygd 1975,1976
Inge Olsson. Föredrag Heljarödsgårdens 25 års jubileum
Jan Erik Paulsson intervju